strategiska avsnitt
De återkommande diskussionerna och försöken
|
Konsekvenser
Vad innebär ett systemskifte från områdesplanering till stråk? Invand planeringsmetodik får omprövas. Det handlar inte längre om att primärt söka utrymme för bebyggelse (områden och objekt). Man skakar av sig kartans tvång. Söker inte områden som sedan skall förses med trafikförsörjning. Tvärtom.
Kollektiv trafik.
Stadsbyggnad måste utgå från dynamisk utläggning av stråk. Stadslandskapet tolkas, avläses möjligheter att komma fram med kollektivtrafikstråk. Effektivt, visuellt trivsamt. I processen sökes goda lägen för hållplatser, intressanta platser möjliga att åstadkomma god miljö omkring. Befintliga eller nyskapade.
Metoden ger ett strategiskt förhållningssätt. Söka möjligheter resp hinder för stadsstrukturens dynamik på kort och på lång sikt. Söka ’godbitar’ och säkra framkomlighet. Undvika dumheter och låsningar.
Programmatiskt och demokratiskt för det samman planeringens och politikens olika skalor. Sociala ambitioner kan konkretiseras på tidigt stadium genom att utvecklas principiellt i programarbete. Problem som enpersonershushållens verklighet, som segregeringsproblemen, som distansarbetets konsekvenser, som skolans organisering, som energihushållning, som bilpoolutveckling, … etc, etc.
Hur kan och vill vi ordna dessa? Hur kan och vill vi blanda olika hushållstyper i boendet här, hur utnyttjar vi läge intill hållplats, hur blandar vi bostäder och verksamheter i byn, i husen? Vad av service vill/kan vi ha vid hållplatsen/torget/mötesplatsen? Programmatiskt och demokratiskt leder det till en ständig diskussion om byarnas innehåll och organisering. 'Vår utveckling av vårt område'. Politiskt sett förs det lokala samman med det övergripande ansvaret i kommunen. Översiktsplaneringen handlar om stråkutveckling för dessa i befintlig bebyggelse och för att finna nya. Med bl a bas i programutveckling för ’stadsbyarna’ Kommunen kan då och då anordna tävlingar, professionella eller allmänna för att utveckla principerna, få möjligheter beskrivna.
I individens perspektiv blir det: i vilken av dessa olika ’stadsbyar’ skulle jag vilja bo? Och var där? I kärnan eller perifert, men ändå nära (i randen kan man kanske hålla häst, t ex). By som fått karaktär och kvalitet av vad som finns där, vilka som bor där. Och av läget, vad som finns omkring i landskapet, vad man ser och kan göra. Och torgets kultur. Som för alla ’stadsbyar’ ligger innerstaden på några minuters reseavstånd. Där, och i stråket finns allt jag behöver, i det närmaste. Om inte vid nästa hållplats, så nästa? ’Dramaten’ eller korgvagnen kan jag ta på bussen/spårvagnen liksom barnvagn. Av och på. Enkelt med den teknik fordonen har. Jag rör mig i vardagens stadsrum i stadens stråk. Jag är del. Jag är delaktig.
Sammantaget kan man välja mellan en uppsjö olika sätt att bo och leva.
Stråken med sina stadstorg, ’stadsbyar’ påminner om Gemeinschaft /gesellschaft (Tönnis, Asplund), kontrasten mellan byns/socknens skala och indistrisamhällets storskalighet. Här ges möjlighet att att föra in en mindre skala i det storskaliga (hela staden). Å andra sidan kommunens ambitioner och visioner … och ansvar. Samhällsansvar. Överblick. Kvalitet i andra perspektiv. Det som vilar på kommunerna i den svenska samhällsordningen. Med kommunalval, kommunalt självstyre och planmonopol.
Sammanfattningsvis Konsekvenserna är tydliga. Söka och etablera stråk är metod, nödvändig för att kunna omsätta ekologiska insikter. Gaia.
Tolka stadens kvaliteter och möjligheter. Staden i sitt landskap, som landskap. Stadens utvecklingsmöjligheter. Utgå från en intelligent användning av den givna terrängen.
Och en tydlig fråga. Kan man ha kvar nuvarande konstruktion med stadsbyggnadskontor och byggnadsnämd med den komplicerade
|
|
20120924 |
Lennart Nord arkitekt SARMSA |
|