Problemet Med 80-talets nya planlagstiftning tog vi bort de normer som stadgats för barns utemiljö. De som åtminstone säkrade tillräckligt utrymme för barns lek kring bostaden. Denna utemiljö skulle nu värnas och utformas med de nya storkommunernas kompetens, kunskap och därmed ansvarstagande. Det skulle bli bättre så. Blev det det? Jag har brottats med den frågan i många år. Jag har ju sett vad som byggts. Noterat en katastrofal utveckling, där vårt samhälles gedigna kunskaper om barns lek vittrat. De traditioner som utvecklats sedan trettiotalet, med tunga utredningar, lämnas därhän … De som borde veta och ta ansvar har blundat. Varför? Jag har kämpat med hur barnens behov av lekmiljö kan hållas aktuella, bli till krav. Undervisat planerare, blivande handläggare. Granskat planering, samverkat med barnforskare … Sökt strategier. Skrivit och skrivit. Perspektivet ger en ödesfråga: Vad blir det för vuxna av barn som inte fått leka? Sverige skall ju klara sig i den globala konkurrensen med kunskap och kreativitet – ett snart evigt (?) politiskt mantra. Nu, 2014, efter 25 år med den torftiga texten ”barns rätt till lek och rekreation” i Barnkonventionens artikel 31, preciserar FN vad som skall menas med ”att leka”. I en genomarbetad kommentar (17) påpekas med stöd av omfattande forskning att barnets kreativitet är motorn i dess utveckling, påvisas att det är nödvändigt att barnet har tillgång till lekbar utemiljö i hela sin uppväxt. Hur mycket skada har torftigheten åstadkommit? En otydlighet som givit andra intressen möjlighet att exploatera barns utrymmen. Två decenniers avrustning. Vad blir konsekvenserna i individens perspektiv, i barnets: Vad krävs för barnets motoriska, sociala och kreativa utveckling?
En märklighet. När regeringen uppmärksammas på de nya anspråken ”satsar regeringen tre miljoner kronor på att sprida goda exempel om barn och ungas utemiljö”. Av dessa fick Boverket 1 milj för att tillsammans med Movium ”ta fram en vägledning för planering, utformning, skötsel och förvaltning av barns och ungas utemiljö med särskilt fokus på förskolegårdar och skolgårdar”. De valde ”att avgränsa och precisera uppdraget till barns och ungas utemiljö i förskola och skola.” Barns utemiljö i övrigt lämnas därhän. Lekbar utemiljö vid bostaden. Och, vart tog övriga 2 milj vägen?
|
||
1603 Lennart Nord arkitekt SAR MSA |
|